lördag 31 december 2011

Gott nytt år????????????????????????


Jaha så har ett år runnit bort. Ett nytt år är på g...Julen har varit, med alla dess vedermödor. Alla våra barnbarn (6 st) har programenligt fått sina presenter. Varje år har jag väntat på att något av våra små kids, kunde fått hjälp att ringa och säga TACK. Det ordet finns tydligen inte numera. Det värsta denna jul, var när vårt allra äldsta b.b. (Andreas) han jobbar i Kiruna LKAB. hackar på mig om saker han inte har ett förbannade något att göra med. Du sårar ett morfarshjärta långt in i själen. Hoppas att dina julklappar satt fint. För dina har jag inte sett röken av. Men en sak ska du veta Ante, som du sår får du också skörda......Nu till något helt annat. Nu har jag varit pensionär i ETT helt djävla år (fyller 68) nu i Januari. Man sitter här hemma väntar på att någon av mina sk. arbetskompisar ska ringa, fråga hur är det Klasse, hur har du det. Men icke det, man ringer när man är kort om folk, kan du jobba några timmar i morgon.................Piss på er...Så deppad som jag varit det sista året, har jag aldrig varit någonsin.. Men eran tid kommer oxå. Jag hoppas trots allt att alla ni kan få ett fint Nytt År, med nya härliga förutsättningar, men fan tro et Hoppas att du oxå Åke Härdfeldt som varit min chef i många år, trots att jag inte blev bjuden på Dagbladets jullunch, kan få ett fint nytt år. Det hjälper nog inte att jag tagit bilder till tidningen Dagbladet Nya Samhället sedan 1962. När man är PROare, är man glömnd, begraven. Tack så mycket. Jag tänker på er ska ni veta..........En sak är säker, se dig i spegeln varje dag, så att du inte glömmer vem du är. GOTT NYTT ÅR ALLA SOM LÄSER DESSA RADER.

onsdag 21 december 2011

Vintersolståndet de 22/12 2011

Bilden är plåtad i Klingsta den 21/12 2011, vi är på rätt väg igen, dagarna blir längre...Hopp om livet igen.
Datum och tid (UTC) för
Solstånden
år Sommar
Juni
Vinter
December
dag tid dag tid
2007 21 18:06 22 06:08
2008 20 23:59 21 12:04
2009 21 05:45 21 17:47
2010 21 11:28 21 23:38
2011 21 17:16 22 05:30
2012 20 23:09 21 11:11
2013 21 05:04 21 17:11
2014 21 10:51 21 23:03
2015 21 16:38 22 04:48

Vintersolståndet inträffar exakt den tidpunkt då en planets axellutning befinner sig som längst bort från den sol i vilket den ligger i omloppsbana. Jordaxelns lutning i förhållande till solens referensplan uppgår för tillfället till 23° 26' grader, men då vi även måste ta hänsyn till precessionen över större tidsenheter är detta en variabel att beakta. Sett från jorden så är det då solen antar sin minsta deklination, det vill säga att det är då solen står som lägst på himlen sett från norra halvklotet Detta blir således årets kortaste dag med hänsyn till antalet ljustimmar. När detta inträffar så står solen i zenit över Stenbockens vändkrets och det brukar infalla mellan den 21 och 23 december på norra halvklotet respektive 20 till 23 juni på södra halvklotet. Vintersolståndet förskjuts knappt 6 timmar framåt varje normalår och drygt 18 timmar bakåt varje skottår som i sig infaller var fjärde år.

Vid norra halvklotets vintersolstånd lutar jordaxelns norra del rakt bort från solen, vilket medför att det norra halvklotet då får sin kortaste dag och längsta natt. Norr om norra polcirkeln går då solen inte ens upp utan det råder natt eller skymning dygnet runt. Omkring två veckor efter vintersolståndet befinner sig jorden som närmast solen, kallat perihelium.

I religion och historia

Inom olika religiösa system uppfattas vintersolståndet som anmärkningsvärt, och firandet av julen hade ursprungligen en koppling till vintersolståndet. År 0 så var enligt den julianska kalendern vintersolståndet mellan 24 och 25 december men felet i den gjorde att på 1500-talet inföll det kring den 12 december vilket delvis korrigerades med den gregorianska kalenderreformen. [ifrågasatt uppgift] Händelsen har även haft en anmärkningsvärd inverkan i andra kalendersystem. Ett exempel är midvinterfesten under natten Hōku (på Hawaii under fullmånen närmast innan vintersolståndet). Inom judendomen är det den första dagen av Tekufot tevet, då man enligt tradition inte skall dricka vatten som funnits lagrat i huset.

Illustration av jordens belysning av solstrålar i samband med vintersolståndet.


tisdag 20 december 2011

Jultomten


Nu är det jul igen.

Tomten kallas även tomtevätte. I Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse (jfr uttrycket Nisse god dräng). På svenska finns även puke som är en smådjävul pyske är en liten människa, hempjäske och pixy är en tomtegubbe. På finska finns tonttu som är inlånat från svenskan. Liknande husandar hos andra folk är de romerska penates och lares, den ryska domovoj (även hos andra slaver), hob i England, brownie i Skottland och Heinzelmännchen i Tyskland.

Beskrivning

Tomten var en slags skuggbonde med övernaturliga krafter som såg till att gården har lycka med sig. Han antogs ofta vara den förste mannen som odlade upp just den gården, och som inte kommer till ro efter döden, utan hela tiden måste se till "sin" gård. Han visade sig ogärna, men beskrivs som en äldre man och mindre än människor (exakt hur liten varierar), ofta med vitt skägg, grå kläder och luva. Det var viktigt att hålla sig väl med honom och inte förarga honom på något sätt. Tomten hade ett vresigt temperament och kunde hämnas om man exempelvis misskötte djuren eller behandlade honom respektlöst. Framför allt vakade han över djuren i stall och lada.

Som tack för hans arbete gav man tomten en skål gröt. Enligt en senare tradition skulle han vara särskilt förtjust i risgrynsgröt (sötgröt), som därför även kallas tomtegröt. Till sägner om tomten hör hur han i vrede dräper en ko när han inte får en klick smör i sin gröt, eller hur han belönas med nya kläder, vilka dock gör att han anser sig för fin för att fortsätta med sitt arbete. Det säger även något om bondesamhällets värderingar att tomten, gårdens skyddsväsen, är en man, medan skogsrået, vildmarkens skyddsväsen, är en kvinna.

Tomten har en del gemensamt med vättarna. Båda hör till oknyttens skara och sades exempelvis hålla till under vårdträdet, och gårdsvätten är ett annat namn på tomten. I de isländska sagorna talas det om landvättar som man inte fick skrämma bort för att lyckan skulle fly bygden, och som med mycket annat i folktron kan man se tomten som en del av den fornnordiska religionen som kvarlevt synkretiskt med kristendomen. Den heliga Birgitta varnar på två ställen i sina uppenbarelser för att hedra tomtegudar (tompta gudhi, tompa gudhom); liknande varningar utfärdas i äldre predikosamlingar och bibelkommentarer.

onsdag 14 december 2011

Lucia


Var till Attmar PROs Luciafirande i Sörfors, tog några bilder på småttingarna som bjöd på en helt sagolik uppvisning. Vi fick nog en liten tår i ögat, lite till mans, kvinns..

Lite historik om Lucia

Lucia föddes i en rik familj i Syrakusa på Sicilien. Hennes far dog när hon var liten och hon blev uppfostrad av sin mor, Eutychia. Redan som liten skall hon ha avlagt kyskhetslöfte dock berättade hon inte det för någon. När hon blev äldre lovade modern bort henne. Hon lyckades försena förlovningen och bad till Gud att han skulle hjälpa henne. Då blev hennes mor sjuk i blödarsjuka som ingen lyckades bota. Lucia övertalade därför modern att vallfärda till Catina och helgonet Agatas grav. När de kom fram skall Agata ha uppenbarat sig för Lucia och sagt "Varför ber du mig om något du själv kan ge din moder? Din tro har botat henne!" Modern blev frisk, och lovade Lucia att inte gifta bort henne till någon man. Men friaren kände sig kränkt och angav henne för ståthållaren till kejsar Diocletianus, som förföljde kristna.

Lucia blev arresterad och torterad men förlorade inte sin tro på Gud. Hon dömdes till att bli glädjeflicka på en bordell. Hon uppges då ha sagt att då hon inte gav sig frivilligt skulle hennes kyskhet vara dubbelt värd. När hon skulle åka genom staden till bordellen på ett spann bakom oxar, frös spannet fast i marken och gick inte att rubba. De hällde då kokande olja på henne men hon blev inte skadad. I sin desperation körde någon svärdet genom halsen på henne och inte heller då dog hon. Hon levde ända tills någon kom för att ge henne den sista smörjelsen.

Det moderna Luciafirandet, med Lucior med ljus i håret, är faktiskt inte inspirerat från en berättelse där det sägs att Lucia bar ner mat till fångarna i de mörka fängelsehålorna, utan det är för att skänka lite ljus i en tid av mörker (i den julianska kalendern, den kalender vi hade fram 1753, var 13 december vintersolståndet, det vill säga årets mörkaste natt). Men legenden säger ändå för att kunna ta så mycket mat som möjligt i sina händer satte hon ljus på huvudet.

Lucias reliker

Lucias reliker förvarades i Venedig i Santa Lucia-kyrkan. Kyrkan revs 1861 för att beredda bygget av järnvägsstationen och relikerna flyttades till den närbelägna kyrkan San Geremia där de fortfarande finns att beskåda. Venedigs järnvägsstation bär helgonets namn: Venezia S. Lucia. I en kyrka på ön Sicilien kan man beskåda hennes underarm.

lördag 26 november 2011

Vinterblommor


Håll med om att det är konstigt väder. 26 Nobember 8 grader varmt blommorna tror det är vår, vem tror inte det. Dessa blommor plåtades lördagen den 26 November, här i Lucksta.

lördag 19 november 2011

Måns dop



Mån döptes den 19/11 2011

Ett litet barn har kommit till världen. Det vill vi gärna fira tillsammans med er - välkommen till dop.

För dig som förälder kan dopet vara ett tecken på tacksamhet, att du har fått bli förälder till just denna lilla människa.

Löftet

I dopet finns löftet om att Gud är med under livets alla dagar, oavsett vad som händer. Genom hela kyrkans historia har dopet varit den synliga bekräftelsen på varje människas självklara samhörighet med Gud.

Dopgudstjänsten är en glädjens och livets fest. Den som döps lyfts fram inför Gud som ger oss livet och som vill dela vår glädje över det. Gud vill vara oss nära livet igenom, befria oss från allt som förlamar och på så sätt förnya våra livsmöjligheter.

Namnet en identitet - dopet mycket mer

Många tror att dopet är en namngivningsceremoni. Namnet är viktigt och personligt men dopet är något annat som rymmer en stor hemlighet. Dopet är ett löfte från Gud att vara med oss på ett nära och personligt sätt i hela vårt liv ända in i döden. Vi får del av den helige Anden, som är Guds osynliga närvaro i vårt inre. Det är en skatt som döpta personer bär med sig genom hela livet – ett sigill som aldrig försvinner.

Dop för ungdomar

Det är oftast barn som döps i Svenska kyrkans regi, men allt fler ungdomar och unga vuxna vill döpas. Det sker ofta i samband med konfirmationsläsning, efter undervisning eller i samband med en samtalsgrupp i kristen tro.

Dop och medlemskap

Dopet är grunden till medlemskap i Svenska kyrkan. Den som har döpts i ett annat kristet samfund är också välkommen som medlem i Svenska kyrkan, något nytt dop behövs inte. Enligt Svenska kyrkans ordning gäller ett kristet dop för alltid.

Förlovad


Anna Engström förlovad med Kenth Emilsson den 11-11-11 Förlovning är ett tillkännagivande av att en parrelation avser att leda till äktenskap eller registrerat partnerskap Efter att ena partnern friat till den andre, och denne svarat ja, är paret förlovade fram till dess att vigseln eller registreringen har fullbordats. Av tradition växlar man vid förlovning förlovningsringar Förlovning kan firas som en familjehögtid

I en förlovningsannons i en tidning skrivs enligt tradition kvinnans namn före mannens (medan det omvända är det sedvanliga vid vigsel). När paret har förlovat sig är kvinnan mannens fästmö och mannen är kvinnans fästman. Dialektala varianter av dessa beteckningar har funnits, till exempel havett från västra Blekinge för fästman.

Förlovning hette i äldre tid trolovningen, då den tidigare inte hade funktion som försteg till äktenskapet. Namnet trolovning är det som användes i juridiska texter om förlovningar så länge dessa hade juridisk bäring. I skrift förekommer ordet förlovning första gången 1739 kort efter att trolovningen förlorat sin status som alternativ till giftermål.


Då förlovning är inofficiellt till skillnad från äktenskap så finns det inga regler eller åldergränser för förlovning.

torsdag 17 november 2011

Sannas dop


Sanna Norberg (barnbarn nr 3) döptes den 13/11 2011 i Tuna Kyrka

Dop är den övergångsrit genom vilken någon upptas i den kristna kyrkans gemenskap. Ordet är besläktat med dopp, eftersom dopet ursprungligen (se nedan) normalt utfördes, och i många sammanhang fortfarande utförs, genom nedsänkning i vatten. I äldre texter används ordet döpelse förr än dop. Dopet är i flera samfund ett sakrament, och nödvändigt för att en person skall kunna upptas i kristenheten. Många samfund menar att med dopet blir människan född på nytt i Jesu namn.

Det grekiska ord som används för dop i nya testamentets grundtext är baptisma, och enligt Vines Expository Dictionary of New Testament Words syftar det på "neddoppning, fullständig nedsänkning och uppresande". Seden med dop, som har bibliska förlagor, härrör från rituella tvagningar som oxå förekommer i andra religioner, och då i första hand judendomen.

För att det kristna dopet skall anses giltigt, skall det ske med vatten, vilket alla döpande samfund gör. Vattnet är ett nödvändigt villkor för att dopets innehåll kan vara giltigt, men olika samfund ser olika på hur vattnet skall komma i beröring med den döpte. En del kyrkor praktiserar nedsänkning av hela kroppen (submersion) i vattnet medan andra endast begjuter huvudet (affusion) eller bestänker den döpta. I bland annat Katolska kyrkan dopvattnet (och ofta konsekrerasdopfunten) med chrimas och katekumenolja, vid en särskild ritual. Dopvattnet måste för att vara giltigt i de ortodoxa och katolska kyrkorna vara konsekrerat vid eller påskaftonpingst. Katolska, ortodoxa och orientaliska kyrkor krismeras dessutom den döpta med olja vid dopet.


De traditionella kyrkorna döper både spädbarn och vuxna, dock endast en gång. Många yngre kristna trossamfund döper dock enbart troende på egen bekännelse (både barn och vuxna, se baptism och anabaptism). Inom Svenska Missionskyrkan har upprepade dop förekommit. Vuxna som undervisas i kristendom i avsikt att döpas och därmed upptas i kyrkan, kallas katekumener, för vilka särskilda regler finns i en del samfund.

Tidigare var dopet oftast en del av församlingsgudstjänsten, men numera är det vanligt med särskilda dopgudstjänster. Nöddop är benämningen på ett dop som anordnas i stor hast, vanligen beroende på att dopkandidaten svävar i omedelbar livsfara. I sådana fall tillåter en del samfund att lekmän, och även kättare, döper.

Dopvattnet finns under dopet i en dopfunt eller ett annat kärl eller kar; för dem som praktiserar fullständig neddoppning finns i stället särskilda dopkar. Vid barndop brukar den döpta bära en vit dopklänning. Dop förrättas i de flesta samfund av en präst. I Katolska och ortodoxa kyrkor är det i första hand biskopen som döper, och prästen bara i andra hand. Till dopet utser ofta föräldrar faddrar (gudfäder) till barnet.

torsdag 10 november 2011

11-11-11


I dag är det den 11 November. 11 11 11. Många kommer att förlova sig idag, eller kanske gifta sig. Man glömmer inte detta datum i första taget. Anna (min och Karins) och Kenth Emilsson tänker förlova sig idag. Vad bilden som jag bifogar till detta, har jag ingen aning om. Vet bara att det är tre förtjusande barnbarn, som jag, som farfar är delaktig i. Få förunnat. Jag är mäkta stolt. Ska oxå tala om att jag har tre barnbarn till, som jag är lika stolt över. Bilden, Måns, Emil samt Alice.

onsdag 12 oktober 2011

Getingar


Måste skriva om mina kompisar. Ett gäng getingar som jag matat med sirap hela hösten. Trevliga djur, med ett oförtjänt dåligt rykte. Dom, ca 20 stycken, bor hemmavid, under taket. När jag satt ute på morgonen, och inmundigade mitt morgonkaffe, så kom dessa getingar och talade om för mig, hörru, nu är sirapen slut. Här en liten bild på dessa trevliga varelser. Getingar är människor dom oxå.

onsdag 21 september 2011

WÖ Kalle


Var till Tmrå kyrkogård, hälsade på mina svärföräldrar, som vilar där. Gick omkring och tittade på några gravar. Hittade WÖ Kalle, eller Karl Öhrberg som han hette. Han dog 1990, och var Wivsta Östrands hockeylags mascot. Nu bortglömnd, inte en blomma, hans gravplats är tom, vem bryr sig nu om WÖ Kalle. Jodå, jag har satt en blomma där.

lördag 17 september 2011


I dag för 10 år sedan, den 17 September 2001. Vi hade just haft morgonmöte på Dagbladet, min tidning, som jag jobbat på sedan 1965. Polisradion skriker, trafikolycka 86 an vid Indal. Skolbuss och timmerbil. Jag ropar åt Björn Eklund, kom Björn vi åker. Vi har hunnit åka några minuter på väg mot Indal, då polisradion åter ropar -skicka allt ni har mot Indal- Då förstår vi att det inte är vilken olycka som helst. Framme vid Bäck 3 kilometer väster om Indal, står en polis mitt i vägen.- Det här är ingenting för er- säger polismannen, han är chockad, förstås. Vi kommer fram till olycksplatsen, jag stannar här, säger Björn, när vi är ca. 3-400 meter ifrån olyckan.Resten är historia. 6 döda. Jag håller en tyst minut för alla , gör det du oxå.

tisdag 23 augusti 2011

Hööööööööst




Jaha då var sommaren slut får i år. Fast livet måste gå vidare ändå. Ett nytt litet liv har kommit nu i sommar. Måns heter han. Alice och Emils lillebror. Jonas och Gabriellas barn. Måns är en sydsvensk variant av Magnus, som betyder Den store, har funnits som dopnamn sedan 1400 talet. Den 31/12 2005 fanns totalt 3763 som heter Måns i Sverige. På 1990 talet var Måns ett modenamn. Här är en sägen som nedtecknats av August Strindberg och Claes Lundin om Måns Ett svenskt skepp på hemväg till Stockholm, hade under tre dagar varit fast i stiltje Styrmannen kastade då ett mynt i havet, som öppnade sig, och en dam kom upp ur havet på en trappa. Hon frågade efter befälet. Styrman följde med nedför trapporna till ett palats. Där gavs han ett brev som han skulle ta till Västerlånggatan 24 och fråga efter herr Måns. Det var det första han måste göra när han kom iland. Skeppen fick vind i seglen och efter fem dagar var man i Stockholm. Icke desto mindre måste man kasta loss genast. Därför fick ärendet vänta.

Västerlånggatan 24 återfanns en storvuxen katt som tjänsteflickorna kallade herr Måns. En vacker dag steg styrmannen in med brevet till en herr Måns. Katten steg fram och talade, läste brevet och grät. Därpå sade han att styrmannen borde hållit sitt löfte och klöste ihjäl honom. Därefter rusade katten ut, men stannade på blecket ovanför porten och förvandlades till sten. Ingen kunde tyda brevet eftersom det var skrivet på ett obegripligt språk.


tisdag 26 juli 2011

torsdag 30 juni 2011

Sommarlov


Det här är en bild av mitt äldsta barnbarn, Andreas. Bilden är tagen på försommaren 2001, alltså 10 år sedan. Andreas jobbar idag i Kiruna LKABs gruva. Nu tar vi sommarlov med mina betraktelser. Jag kommer igen till hösten, tror jag. Ha en bra sommar, alla ni som har tittat på mina funderingar, och begrundat mina bilder.

tisdag 21 juni 2011

Skvader


I mitten på 60 talet, fick Skvadern på Norra Berget söta små ungar, De försvann tyvärr nåt år senare. Björn Brånfeldt och Ja, gick på Skvaderjakt, och hittade de små Skvaderungarna, i en trälåda, på vinden, i ett hus på Norra Berget. Man skämdes nog lite, för att ha gömt undan, dessa små Skvadrar. Här lite fakta om Skvadern.....

Skvadern

Tetrao lepus pseudo-hybridus rarissimus L
Håkan Dahlmark var upphovsmannen till legenden om Skvadern. Han var flottningsinspektor på Lövudden vid Indalsälvens mynning och dessutom en känd jägare. Han berättade gärna jakthistorier i glada vänners sällskap på hotell Knaust i Sundsvall. En av historierna handlade om en bevingad hare som Dahlmark påstod sig ha skjutit under en jakt. Han kallade djuret en "Skvader".

Till Dahlmarks födelsedag 1907 bad hans husföreståndarinna Lova Lindahl sin systerson Halvar Frisendahl att göra en målning av Skvadern. Frisendahl komponerade med hjälp av en hare och en tjäder, inköpta på Stora Torget i Sundsvall, en
någorlunda trovärdig korsning som modell för sin målning. Denna pastellmålning blev sedan prototypen för Skvadern.

Före sin död 1912 donerade Håkan Dahlmark målningen till Medelpads fornminnesförening. Därigenom fick den nytillträdda intendenten vid Fornminnesföreningen, sjökaptenen Carl Erik Hammarberg, idén till att skapa en "riktig" skvader.

Uppstoppad Skvader År 1916 träffade han konservator Rudolf Granberg från Granloholm på en utställning i Örnsköldsvik, där Granberg visade sina uppstoppade djur. Hammarberg bad då Granberg att stoppa upp en skvader till fornminnes-föreningen.
År 1918 kunde så Skvadern se

dagens ljus "på riktigt". Den kan man beskåda i en naturaliemonter hos oss i vår musiebyggnad.

n jägare, en konstnär, en intendent och en konservator utgör alltså Skvaderns fyra fantasifulla fäder. Det händer fortfarande varje sommar att förväntansfulla besökare blir besvikna och upprörda vid beskedet att Skvadern aldrig sprungit eller flugit livs levande i de norrländska skogarna.

Vattensalamander


Vi har ett gäng salamandrar, i våran damm. Här är lite fakta.
Det finns två sorters vattensalamandrar i Sverige, den mindre och den större.
Det är modell mindre, som vi har i dammen
Vetenskapligt namn: Mindre: Triturus vulgaris. Större: Triturus cristatus.
Längd: Mindre: upp till 11cm. Större: 11- 18 cm. (Inklusive svans). Honorna är större än hanarna.
Livslängd: Mindre: 6- 8 år. Större: 12- 18 år.
Föda: I vattnet: kräftdjur, vatteninsekter, loppor, grodyngel, salamanderlarver och maskar.
På land: insekter, spindlar, maskar och sniglar.
Lektid: April- juni.
Könsmognad: Hanar: 2- 3 år, honor: 3- 4 år.
Antal ägg: Ca.700.
Biotop: På land: fuktiga miljöer som tex. skogar, skogsbryn, odlad mark och trädgårdar.
I vatten: dammar och små sjöar.
Dvalperiod: Oktober till mars.
Fiender: Fiskar, änder och andra vattensalamandrar. Även människan på grund av förstöring av vattensalamanderns levnadsmiljö.
Status: Mindre: vanlig. Större: hänsynskrävande.

onsdag 15 juni 2011

Badpremiär


Jo visst badade hon, fast det ser förbannat kallt ut. Det var bara 27 grader i poolen.....Det var skönt ialla fall, sade hon efteråt. Premiären var den 10 Juni.

tisdag 14 juni 2011

Månförmörkelse


I kväll kommer månen att förmörkas, förmörkelsen börjar kl. 21. Bör kunna ses här, om det inte är mulet, klockan 23 Vid en total månförmörkelse befinner sig hela den mot solen vända delen av månytan i jordens så kallade kärnskugga, med andra ord är solens direkta ljus mot månen helt blockerat av jordskivan. Ändå blir månen inte fullständigt svart, eftersom en del av solljuset bryts, eller rättare, sprids i jordens atmosfär. På grund av att en större del av ljus med långa våglängder sprids på detta sätt, jämfört med kortare våglängder, så kommer detta indirekta ljus att belysa månen med ett rödaktigt sken, och ge månytan en mörkt rödbrun ton. Månförmörkelsen är slut omkring midnatt.

måndag 13 juni 2011

Linus student


Var på studentkalas häromdagen, mitt barnbarn Linus tog studentexamen. Titta på den stolta mamman till höger, samt flickvännen, antar jag, vilka stolta blickar. För att inte tala om gubben som håller i kameran, han var måhända stoltare. Fint jobbat Linus.

lördag 4 juni 2011

Buick 59


Åkte raggarbil i veckan- Buick 1959 Invicta cab--- Var hur bra som helst

raggare


Raggare – en kort beskrivning

Begreppet raggare är gammalt och står för motorburen ungdom, fylla och bråk men är också, en form av kulturyttring. Ordet raggare tros komma från engelskans rag, bråka och från taxichaufförers och åkares slang i betydelsen att ta extra körning eller extra lass. Namnet kom också av sättet att träffas, pojkarna som sakta åkte i sina bilar, varifrån flickorna raggades upp. Raggare var ursprungligen en manlig medlem i ett raggargäng. Tjejerna kallades raggarbrudar. Intresset för amerikanska bilar, meka med dessa och köra omkring i dem var de viktigaste dragen. De lyssnade på Rock´n Roll, klädde sig i läder och jeans. Raggarnas klassiska tid är i slutet av 50-talet och början av 60-talet. Raggarlivet var ett fritidsnöje som började när man lämnade jobbet på fredagen. Grabbarna hade vanliga jobb som hantverkare, reparatörer, och fabriksarbetare. Flickorna jobbade ofta i affär. En del väntade på jobb och andra var tillfälligt anställda. Men jobb och inkomster var ett måste för att de skulle kunna ha bil. Pojkarnas stora intresse var bilar och teknik. Kvällar och lediga dagar gick åt till att skruva isär och laga motorer, reparera bromsar, svetsa rost och att delge varandra av sina tekniska framsteg. Fredags- och lördagskvällar åkte de runt på stan, de åkte en bit, stannade till och pratade, gled vidare, stannade på ett nytt ställe och pratade lite mer, åkte en ny sväng och ”pissade”, pratade igen och drack öl. Oftast var de bara i stan, men de kunde dra iväg till andra städer eller en festplats. Det var inte ofta de gick in och dansade, de stod på parkeringen och umgicks med varandra. Visst drack raggarna sprit, ofta och mycket, men alkohol är ett traditionellt beståndselement i svensk kultur och även om festandet spelade en stor roll var raggare oftast noga med att ha nykter chaufför till sin bil. I medelklassens ögon var raggarnas ibland öppet, utmanande testande av de vuxnas normer och gränsdragningar mycket provocerande. Att köra stor bil och vara kaxig på helgerna var ungdomarnas sätt att visa sig. Raggare är inte amerikanskt, utan den har svenskarna kommit på själv. Olikt andra ungdomskulturer har raggarkulturen varit seglivad. Samtidigt som andra kulturer växte fram, så levde den kvar, vid sidan av som ett Här är bild av Hans-Göran Engström, året är 1962. Jag har en Ford Fairlaine 1957. Jag är stentuff, Är en liten pojke. Bara 18 år, med nyss taget körkort. Den största skillnaden mellan dagens raggare och den tidens, är att vi hade ganska så nya bilar. Vad har man nu gammelbilar...........

torsdag 2 juni 2011

Regnbåge


En regnbåge är ett optiskt meteorologiskt fenomen som uppträder som ett (nästintill) fullständigt ljusspektrum i form av en båge på himlen då solen lyser på nedfallande regn. Regnbågen är ett mångfärgat spektrum med rött ytterst och lila innerst. De övriga färgerna är (från rött till violett) orange, gul, grön och blå. Olika personer kan se olika antal färger, vissa ser även indigo och andra nyanser. Att indigo ofta ingår i den "officiella" uppräkningen av färger beror dock på att siffran sju historiskt setts som särskilt speciell och lite magisk.

Regnbågen uppträder då det finns regndroppar i luften och solen befinner sig lågt och bakom betraktaren. Klarast lyser regnbågen då halva himlen fortfarande är täckt med mörka moln som avger regn och betraktaren befinner sig under klar himmel. Man kan även se en regnbåge vid vattenfall; genom att själv sprida vattendroppar i luften; ibland i motljus intill moln; eller som vertikala band intill avlägsna regnfronter och fallstrimmor.

Vid mycket få tillfällen kan en regnbåge även uppträda på natten under liknande väderleksförhållanden och med mycket starkt månsken. Människans färgperception är dock begränsad i svagt ljus och regnbågar orsakade av månen ter sig därför som vita. Denna underbart vackra regnbåge är plåtad i Lucksta sommaren 2003....

tisdag 31 maj 2011

1 Maj















här kommer ett gäng Majbilder, jag lovar de sista. Årtal står på varje bild. Tänk att nästan alla budskap, som står på skyltarna, håller i dag oxå. Ta typ en skylt från 1997. Arbetslöshet är inte roligt, men i dagens Sverige mycket troligt. Eller den från 1994 Åt helvete med hela regeringen... ( så sant så sant) eller Hur kan man bli så tilt att rösta på Bildt. Skylten från 1993 är bra. Jag är ganska mager om bena tillika om armar och hals. Arbetslös och fattig........