Gott nytt år????????????????????????

Jaha så har ett år runnit bort. Ett nytt år är på g...Julen har varit, med alla dess vedermödor. Alla våra barnbarn (6 st) har programenligt fått sina presenter. Varje år har jag väntat på att något av våra små kids, kunde fått hjälp att ringa och säga TACK. Det ordet finns tydligen inte numera. Det värsta denna jul, var när vårt allra äldsta b.b. (Andreas) han jobbar i Kiruna LKAB. hackar på mig om saker han inte har ett förbannade något att göra med. Du sårar ett morfarshjärta långt in i själen. Hoppas att dina julklappar satt fint. För dina har jag inte sett röken av. Men en sak ska du veta Ante, som du sår får du också skörda......Nu till något helt annat. Nu har jag varit pensionär i ETT helt djävla år (fyller 68) nu i Januari. Man sitter här hemma väntar på att någon av mina sk. arbetskompisar ska ringa, fråga hur är det Klasse, hur har du det. Men icke det, man ringer när man är kort om folk, kan du jobba några timmar i morgon.................Piss på er...Så deppad som jag varit det sista året, har jag aldrig varit någonsin.. Men eran tid kommer oxå. Jag hoppas trots allt att alla ni kan få ett fint Nytt År, med nya härliga förutsättningar, men fan tro et Hoppas att du oxå Åke Härdfeldt som varit min chef i många år, trots att jag inte blev bjuden på Dagbladets jullunch, kan få ett fint nytt år. Det hjälper nog inte att jag tagit bilder till tidningen Dagbladet Nya Samhället sedan 1962. När man är PROare, är man glömnd, begraven. Tack så mycket. Jag tänker på er ska ni veta..........En sak är säker, se dig i spegeln varje dag, så att du inte glömmer vem du är. GOTT NYTT ÅR ALLA SOM LÄSER DESSA RADER.

Vintersolståndet de 22/12 2011

Bilden är plåtad i Klingsta den 21/12 2011, vi är på rätt väg igen, dagarna blir längre...Hopp om livet igen.

Datum och tid (UTC) för
Solstånden

år	Sommar Juni		Vinter December
	dag	tid	dag	tid
2007	21	18:06	22	06:08
2008	20	23:59	21	12:04
2009	21	05:45	21	17:47
2010	21	11:28	21	23:38
2011	21	17:16	22	05:30
2012	20	23:09	21	11:11
2013	21	05:04	21	17:11
2014	21	10:51	21	23:03
2015	21	16:38	22	04:48

Vintersolståndet inträffar exakt den tidpunkt då en planets axellutning befinner sig som längst bort från den sol i vilket den ligger i omloppsbana. Jordaxelns lutning i förhållande till solens referensplan uppgår för tillfället till 23° 26' grader, men då vi även måste ta hänsyn till precessionen över större tidsenheter är detta en variabel att beakta. Sett från jorden så är det då solen antar sin minsta deklination, det vill säga att det är då solen står som lägst på himlen sett från norra halvklotet Detta blir således årets kortaste dag med hänsyn till antalet ljustimmar. När detta inträffar så står solen i zenit över Stenbockens vändkrets och det brukar infalla mellan den 21 och 23 december på norra halvklotet respektive 20 till 23 juni på södra halvklotet. Vintersolståndet förskjuts knappt 6 timmar framåt varje normalår och drygt 18 timmar bakåt varje skottår som i sig infaller var fjärde år.

Vid norra halvklotets vintersolstånd lutar jordaxelns norra del rakt bort från solen, vilket medför att det norra halvklotet då får sin kortaste dag och längsta natt. Norr om norra polcirkeln går då solen inte ens upp utan det råder natt eller skymning dygnet runt. Omkring två veckor efter vintersolståndet befinner sig jorden som närmast solen, kallat perihelium.

I religion och historia

Inom olika religiösa system uppfattas vintersolståndet som anmärkningsvärt, och firandet av julen hade ursprungligen en koppling till vintersolståndet. År 0 så var enligt den julianska kalendern vintersolståndet mellan 24 och 25 december men felet i den gjorde att på 1500-talet inföll det kring den 12 december vilket delvis korrigerades med den gregorianska kalenderreformen. ^{[ifrågasatt uppgift]} Händelsen har även haft en anmärkningsvärd inverkan i andra kalendersystem. Ett exempel är midvinterfesten under natten Hōku (på Hawaii under fullmånen närmast innan vintersolståndet). Inom judendomen är det den första dagen av Tekufot tevet, då man enligt tradition inte skall dricka vatten som funnits lagrat i huset.

Illustration av jordens belysning av solstrålar i samband med vintersolståndet.

Jultomten

Nu är det jul igen.

Tomten kallas även tomtevätte. I Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse (jfr uttrycket Nisse god dräng). På svenska finns även puke som är en smådjävul pyske är en liten människa, hempjäske och pixy är en tomtegubbe. På finska finns tonttu som är inlånat från svenskan. Liknande husandar hos andra folk är de romerska penates och lares, den ryska domovoj (även hos andra slaver), hob i England, brownie i Skottland och Heinzelmännchen i Tyskland.

Beskrivning

Tomten var en slags skuggbonde med övernaturliga krafter som såg till att gården har lycka med sig. Han antogs ofta vara den förste mannen som odlade upp just den gården, och som inte kommer till ro efter döden, utan hela tiden måste se till "sin" gård. Han visade sig ogärna, men beskrivs som en äldre man och mindre än människor (exakt hur liten varierar), ofta med vitt skägg, grå kläder och luva. Det var viktigt att hålla sig väl med honom och inte förarga honom på något sätt. Tomten hade ett vresigt temperament och kunde hämnas om man exempelvis misskötte djuren eller behandlade honom respektlöst. Framför allt vakade han över djuren i stall och lada.

Som tack för hans arbete gav man tomten en skål gröt. Enligt en senare tradition skulle han vara särskilt förtjust i risgrynsgröt (sötgröt), som därför även kallas tomtegröt. Till sägner om tomten hör hur han i vrede dräper en ko när han inte får en klick smör i sin gröt, eller hur han belönas med nya kläder, vilka dock gör att han anser sig för fin för att fortsätta med sitt arbete. Det säger även något om bondesamhällets värderingar att tomten, gårdens skyddsväsen, är en man, medan skogsrået, vildmarkens skyddsväsen, är en kvinna.

Tomten har en del gemensamt med vättarna. Båda hör till oknyttens skara och sades exempelvis hålla till under vårdträdet, och gårdsvätten är ett annat namn på tomten. I de isländska sagorna talas det om landvättar som man inte fick skrämma bort för att lyckan skulle fly bygden, och som med mycket annat i folktron kan man se tomten som en del av den fornnordiska religionen som kvarlevt synkretiskt med kristendomen. Den heliga Birgitta varnar på två ställen i sina uppenbarelser för att hedra tomtegudar (tompta gudhi, tompa gudhom); liknande varningar utfärdas i äldre predikosamlingar och bibelkommentarer.

Lucia

Var till Attmar PROs Luciafirande i Sörfors, tog några bilder på småttingarna som bjöd på en helt sagolik uppvisning. Vi fick nog en liten tår i ögat, lite till mans, kvinns..

Lite historik om Lucia

Lucia föddes i en rik familj i Syrakusa på Sicilien. Hennes far dog när hon var liten och hon blev uppfostrad av sin mor, Eutychia. Redan som liten skall hon ha avlagt kyskhetslöfte dock berättade hon inte det för någon. När hon blev äldre lovade modern bort henne. Hon lyckades försena förlovningen och bad till Gud att han skulle hjälpa henne. Då blev hennes mor sjuk i blödarsjuka som ingen lyckades bota. Lucia övertalade därför modern att vallfärda till Catina och helgonet Agatas grav. När de kom fram skall Agata ha uppenbarat sig för Lucia och sagt "Varför ber du mig om något du själv kan ge din moder? Din tro har botat henne!" Modern blev frisk, och lovade Lucia att inte gifta bort henne till någon man. Men friaren kände sig kränkt och angav henne för ståthållaren till kejsar Diocletianus, som förföljde kristna.

Lucia blev arresterad och torterad men förlorade inte sin tro på Gud. Hon dömdes till att bli glädjeflicka på en bordell. Hon uppges då ha sagt att då hon inte gav sig frivilligt skulle hennes kyskhet vara dubbelt värd. När hon skulle åka genom staden till bordellen på ett spann bakom oxar, frös spannet fast i marken och gick inte att rubba. De hällde då kokande olja på henne men hon blev inte skadad. I sin desperation körde någon svärdet genom halsen på henne och inte heller då dog hon. Hon levde ända tills någon kom för att ge henne den sista smörjelsen.

Det moderna Luciafirandet, med Lucior med ljus i håret, är faktiskt inte inspirerat från en berättelse där det sägs att Lucia bar ner mat till fångarna i de mörka fängelsehålorna, utan det är för att skänka lite ljus i en tid av mörker (i den julianska kalendern, den kalender vi hade fram 1753, var 13 december vintersolståndet, det vill säga årets mörkaste natt). Men legenden säger ändå för att kunna ta så mycket mat som möjligt i sina händer satte hon ljus på huvudet.

Lucias reliker

Lucias reliker förvarades i Venedig i Santa Lucia-kyrkan. Kyrkan revs 1861 för att beredda bygget av järnvägsstationen och relikerna flyttades till den närbelägna kyrkan San Geremia där de fortfarande finns att beskåda. Venedigs järnvägsstation bär helgonets namn: Venezia S. Lucia. I en kyrka på ön Sicilien kan man beskåda hennes underarm.