Det var en gång, en mamma. Hon hade 3 underbara barn. Dagen före Mors dag, så tänkte mamman - Om jag skulle överaska, mina älskade barn, att baka - Sagt och baka, hon gräddade ett gäng muffins, - de kommer att smaka bra - tänkte hon. Så kom hennes dag (mors dag), hon satt där och väntade, och väntade, och väntade. Ingen kom, ingen ringde, ingen SMSade. Ingen hörde av sig. Den kvällen gick mamman och lade sig, med en liten tår, som trillade utmed kinden. Jag tror att den mamman var en illusion fattigare..
Sorry..hade jag anat hur viktigt det var skulle jag tittat förbi. Min illusion var att ni, precis som jag såg det hela som ett kommersiellt jippo. Mig veterligen har jag alltid kommit förbi dessa dagar men i söndags kändes det inte som prio 1.. För tillfället är jag totalt ur balans och mår allt annat än bra. Klart jag ska visa mamma min uppskattning och att jag älskar henne..men det får bli en annan dag. Förlåt att jag inte hörde av mig. Älskar er bägge.
SvaraRaderaMarie
åfan, var det morsdag i söndags? sorry!
SvaraRadera